Konkursförfarandets olika steg

Syftet med konkursinstitutet är att konkursgäldenärens tillgångar ska omhändertas och omvandlas till pengar för att därefter användas till betalning av borgenärernas fordringar under ordnade former. Försäljningen av tillgångarna ska ske på ett för borgenärerna så förmånligt sätt som möjligt och ingen borgenär ska kunna gynnas framför de övriga.

Från och med konkursbeslutet styrs borgenärernas rätt till betalning av fordrans karaktär och den prioritetsordning som föreskrivs i förmånsrättslagen. Nedan följer en sammanfattning av hur konkursförfarandet går till steg för steg:

Konkursansökan och konkursbeslut

Ett konkursförfarande inleds genom att bolaget självt eller någon av bolagets borgenärer ansöker om konkurs vid tingsrätten. För att bolaget eller privatpersonen ska kunna försättas i konkurs ska denne vara på obestånd (saknar förmåga att i rätt tid kunna betala sina skulder och problemet är inte bara tillfälligt).

Tingsrätten fattar därefter beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare som genom konkursförvaltningen ska se till att borgenärernas gemensamma rätt och bästa tillvaratas. I och med konkursbeslutet uppstår vid sidan av konkursbolaget ytterligare en juridisk person som kallas för konkursbo och som företräds av konkursförvaltaren.

Den första fasen

  1. Konkursförvaltningen inhämtar information om konkursbolagets verksamhet, tillgångar, skulder och räkenskapsinformation från konkursbolagets styrelse och allmänna register.
  1. De tillgångar som konkursbolaget äger omhändertas av konkursförvaltningen. Konkursförvaltningen omhändertar konkursbolagets räkenskapsmaterial (bokföring).
  1. Konkursbolagets egendom säljs. Tillgångarna säljs styckvis eller tillsammans med verksamheten (s.k. rörelseöverlåtelse). Då egendomen ska säljas till högstbjudande finns inga hinder mot att du som konkursbolagets ställföreträdare lägger ett bud på egendomen. Försäljningen av egendomen pågår även vanligtvis under ”den andra fasen” i konkursen.
  1. Om de finns anställda i konkursbolaget sägs dessa upp. Konkursförvaltningen utreder om de anställdas lönefordringar omfattas av den statliga lönegarantin.
  1. Informationen om tillgångarna, skulderna och räkenskapsmaterialet sammanställs i en konkursbouppteckning som inges till tingsrätten och Tillsynsmyndigheten för konkurser.
  1. Ett edgångssammanträde hålls i tingsrätten där du som konkursbolagets ställföreträdare ska avlägga ed på att de uppgifter som framgår av bouppteckningen stämmer och att ingen tillgång eller skuld saknas eller bör justeras.

Den andra fasen

  1. Om konkursbolaget har utestående kundfordringar drivs de in av konkursförvaltningen.
  1. Konkursförvaltningen upprättar en s.k. förvaltarberättelse. I denna ska förvaltaren b.la. uttala sig om hur bokföringsskyldigheten har fullgjorts, orsakerna till och tidpunkten för konkursbolagets obestånd, tidpunkt för upprättande av kontrollbalansräkning samt uppgift om eventuella noterade transaktioner som skulle kunna bli föremål för återbäring eller återvinning (mer om detta nedan).
  1. Transaktioner/rättshandlingar som har skett före konkursen utreds för att se till att ingen borgenär före konkursen har gynnats på bekostnad av någon annan. Utredningen sker mot bakgrund av särskilda återvinningsregler i 4 kap. konkurslagen som under vissa förutsättningar ger konkursboet möjlighet att återställa/backa vissa transaktioner som skett före konkursen.

Den tredje och avslutande fasen

  1. Finns det pengar kvar efter att konkursförvaltarens arvode och tingsrättens kostnader är täckta, delas de pengar som finns kvar ut till konkursbolagets borgenärer. Utdelningen sker procentuellt i förhållande till hur stor fordran respektive borgenär har och efter prioriteringsordningen enligt lag. Borgenärer som kan vara prioriterade är b.la. banker eller bokförare. Här ska noteras att Skatteverket inte är prioriterade.

Om det blir aktuellt med utdelning i konkursen inleds ett s.k. bevakningsförfarande och tingsrätten kontaktar samtliga borgenärer som konkursförvaltningen har kännedom om. Ett bevakningsförfarande är ett formellt förfarande vid tingsrätten som syftar till att reda ut vilka skulder konkursbolaget har. Har du som ställföreträdare en fordran på konkursbolaget är du borgenär och har därmed samma rätt som övriga borgenärer att bevaka din fordran i konkursen.

  1. Finns det inga pengar i konkursbolaget kan utdelning till borgenärerna inte ske och borgenärerna går då utan betalning. Konkursförvaltarens arvode och konkurskostnaderna täcks då av staten.
  1. När alla åtgärder är avklarade begär konkursförvaltaren att konkursen ska avslutas, varefter tingsrätten fattar ett formellt beslut om konkursens upphörande.

Är ditt företag i behov av obeståndsrådgivning eller har du funderingar om konkursförfarandet kontakta oss för mer information.